Magi?

Idag för precis 2 år sedan fick jag min Ericson W595. I två år har han tjänat mig troget, med ett litet undantag sedan förra sommaren. Pga ett olyckligt förbiseende från min sida kom han att dela backficka med ett paket våtservetter någon timma en varm sommardag i Tvååker. Efter det har det varit litet si och så med bruket av ett par av hans knappar. T ex för att få en 9:a har det kunnat tarvas någonstans i närheten av 50-100 tryck på sagda knapp för att få den eftertraktade symbolen på skärmen, men vad är sådant annat än en bagatell mellan goda vänner?

Idag på förmiddagen tog jag i alla fall och besökte en site på internet för att skåda om där möjligen fanns någon intressant ny skapelse så att trotjänaren skulle kunna pensioneras. Jodå, det fanns ett par kandidater i utbudet. Sedan tänkte jag inte mer på det utan packade mig in i bilen för en tur till den stora staden i väster. På vägen fick jag ett telefonsamtal från maken, men hur jag än försökte så kunde jag inte höra något. Si, trotjänaren hade blivit sur(?) över mina planer på att skaffa en ersättare? eller överskattade han bara mina funderingar på att erbjuda honom pension? Oavsett. Någon mer kommunikation ställer han inte upp med så det blev till att uppsöka stora varuladan på Ön och inhandla ett tekniskt underverk. 8MPix kamera, Facebook, ja, appar i parti och minut verkar vi nu kunna fröjdas med - bara batteriet blir uppladdat! Ni förstår att den väntan som just nu är min lott känns svår! Min förhoppning är förstås att den nya kamraten, Vivaz, ska visa sig lika lättarbetad och samarbetsvillig som sin föregångare när vi är ute i världen. Nu har bloggande, Facebookande etc blivit en del av vardagen och att bli av med dessa livsnödvändigheter känns inte acceptabelt. Men som glad tekno-amatör och 50+ så kan man ju känna en viss oro inför erövrandet av denna nya högteknologi! Bara den som hänger med i framtiden får veta om den mobila bloggaren kommer igen eller om nödtider stundar.

Ester

Pajazzo

Tibbar på träff

Oliver

Ute i backarna står

ABB Arena. I dag debuterar Borghild i öppen klass.

Våren

Spirar ur fjolårets löv. Idag har årsmötena gått parallellt i familjen. Roger hade SSTS I Linköping och jag hade Centrumkyrkan i Kållered. Båda präglades av framåtskådande och konstruktivt samarbete. Båda kan vi se fram emot ännu ett år av givande och krävande arbete. Det känns gott.