lördag 24 juli 2010

Ett bud

kom från norr. Nu finns endast en kvar av Anders och Marias niohövdade barnaskara. Jag gläder mig över att ha fått möta dem alla, lära känna dem, leva med dem i helg och söcken. Helge, Anna, Hugo, pappa Manfred , Linnea, Stig, Bo, Verner och lillasyster Thyra. Thyra är yngst och finns ännu kvar. Minnena av den nyligen bortgångna Linnea är varma och levande. Hon var en riktig supermamma. 5 egna barn hade hon, 3 pojkar och 2 flickor och ändå hade hon tid och ork att ta sig an en liten stadsjänta. Linnea levde på ett småbruk i Jämtland. Exotiskt så det förslog för mig som växte upp i Göteborg. Där fick jag vara med om höslåtter, hämta in korna till mjölkning, leka med hundvalpar - månne att det är en av orsakerna till min nuvarande hobby? Till frukost kokade Linnea gröt. Av alla de sorter. Självklart fanns havregrynsgröten med i floran, men också mer exotiska varianter som ärtmjölsgröt med smöröga, tycker synd om alla er som inte fått smaka denna delikatess! Råggröt - en annan av mina favoriter, med lingonsylt om jag inte minns fel. Till fest kunde det vankas hemrökt sik, och så paradnumret, surströmming! Vilka minnen.

Och så utsikten från rummet där jag fick sova vid mina besök. Åreskutan ovanför Kallsjöns blanka spegel. Kallsjön som med besked gör skäl för sitt namn kan tilläggas. Det krävdes ett vattendjur av den kaliber jag var i barndomen för att simma i det högst 10-gradiga vattnet. Vila i frid kära faster.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar