Experimentet fortsätter och spänningen stiger!

I förrgår plockade jag rabarberblad till betning. Igår hittade jag Anna Bauer och Eva Zethraeus underbara bok Färga garn och sticka på biblioteket. 

Efter att ha bläddrat och läst litet snabbt inser jag att det här är en bok att återkomma till många gånger, så det får bli en tur till bokhandlaren, den här boken vill jag ha i bokhyllan!

Så, för att beta mitt garn, ca 400g naturvitt tvåtrådigt ullgarn från en stor kon med nära 3 kg, inköpt på Insjöns väveri, härvat hemma i vardagsrummet med benäget bistånd av maken, skär jag ner ca 200g rabarberblad

 

och lägger i min stora, lätt bedagade, ärvda 15-liters emaljerade kastrull. Den är inte i allra bästa kondition, en liten skada i botten gör att järnet syns, men, eftersom vi också har kraftigt järnhaltigt vatten från vår brunn så tänker jag att litet mer eller mindre järn kanske inte spelar någon stor roll - särskilt inte när jag kokat extra järnbitar med barken som ska få ge färgen till garnet i mitt allra första försök med växtfärgning till husbehov.

Igår kväll kokade vi rabarberbladen i ca 10l vatten i drygt en timma och lät sedan kastrullen stå över natten med blad och vatten för att kallna.

 

I går kväll tvättade jag också mina garnhärvor, först med en skvätt ammoniak - fy och usch vad det stinker sa både maken och hundarna... trots öppet fönster över badkaret där jag hade min balja med ljummet vatten. Efter ammoniakbadet tvättade jag även garnet försiktigt med litet av mitt schampo. Något hände så det blev lätt missfärgning på några ställen på ett par av härvorna, om det är järn från vattnet eller om det var något i garnet vet jag inte, men, vi får se om det kvarstår skiftningar i det färdiga garnet!

 

Det fuktiga garnet fick ligga i baljan över natten och nu på morgonen har jag silat av rabarbervattnet och lagt i härvorna i kastrullen med rabarbervatten - fyllde på så det är minst 12 l betbad till mina 400 g garn. Vet att man ska vara försiktig med att ha för mycket garn i grytan eftersom det kan bli svårt att cirkulera vätskan runt allt garn, men, det här ska bli mitt garn, med eventuella oregelbundenheter i garnet känns det mer som mitt än om det varit "perfekt" - vill jag ha perfekt homogent färgat garn så finns det ju faktiskt hos min lokala garnleverantör i Sollebrunn! Har du vägarna förbi regionen kan jag varmt rekommendera Gittes garn!
 

Nu får garnet, med litet försiktig omrörning då och då, ligga i kastrullen och värmas upp till ca 85 grader och sedan hålla den temperaturen i ungefär en timma. Eftersom jag bara har en platta och en stor kastrull får färgbadet sedan svalna, med några omrörningar under eftermiddagen tills det har blivit så svalt att det lätt hanteras, dvs "fingervarmt" då jag ska tvätta ur det med litet ättiksvatten och sedan hänga det till tork på mitt gamla vädringsställ på balkongen. Fler bilder följer, men nu ska jag ut och röra!